På riktigt, det roligaste som finns
Hahahaa! Alltså det här är så kul så jag tror jag dör snart!
Raymond & Maria. Alldeles för bra musik
Du tror väl aldrig att du tänkt nånting som inte alla tänkt
& du tror väl aldrig att du känt nånting som inte alla känt
& du tror väl aldrig att du vet nånting som inte alla vet
& du tror väl aldrig att du kan.
Eller?
& du tror väl aldrig att du känt nånting som inte alla känt
& du tror väl aldrig att du vet nånting som inte alla vet
& du tror väl aldrig att du kan.
Eller?
BÄÄÄÄRRRTTT
Kollade på Talang 2010 för en stund sen, det var väl,.. trevligt.
Men vad jag såg fick mig att undra: Vad är grejen med Bert?
Ja,.. vad är egentligen grejen med Bert?
Varför är han så förbannat speciell?
Varför är det så att alla som är med längtar desperat efter Berts bekräftelse?
Det var många som gick ifrån scenen med ett leende.
Inte för att de kommit vidare, NEJ.
De hade fått två kryss, alltså no good talang uppenbarligen.
Men, ack, det var ju Bert som gett dem en grön bock. (Alltså inte ett djur, det finns inga gröna bockar. Men om de finns... Ge mig en. Min adress är:... Ehehehe.)
Det verkar inte som om de brytt sig om tävlingen överhuvudtaget.
Bara BERT gillar mig, så är det okej att jag bara får min one minute of fame.
Om man lyssnar på texterna som de har i sina egna låtar som de sjunger, eller för all del bara kollar på de nummer de framför, så innehåller de i 99 % av fallen något utav det här:
Hur kan det vara så jävla viktigt att få hans bekräftelse?
What about de andra två i juryn då?
STACKARS STACKARS STACKARS Charlotte som får sitta där bredvid den dallrande illaluktande osten och låtsas ha roligt åt när han drygar sig.
För det är inte roligt, nej.
Det här scenariot nedanför, är det som alltid händer minst 17 gånger under programtiden:
En deltagande har fått ett kryss och en bock av Charlotte och den där killen som alltid sitter i kostym som jag aldrig minns namnet på. Man måste ha minst två bockar för att gå vidare. Allt hänger nu alltså på Bert. Bert lutar sig tillbaka och riktigt njuuuuter av att få vara i ljuset en stund. Han försöker se allvarlig ut, men hela hans ansikte spricker upp i ett fasansfullt äckligt gult leende när publiken börjar skrika. Vid detta tillfälle säger han oftast: TYST MED ER! till publiken. Sedan väljer han oftast den röda knappen, bara för att göra alla upprörda.
Halva tiden av hela programmet består av Bert och om han ska trycka på den gröna eller röda knappen.
Detta program borde inte heta Talang 2010, snarare BERT 2010.
Åt helvete med Bert.
Fan. Kom just på att jag uppmärksammat den alldeles för uppmärksammade.
Faaaaaseeeeeen.
Men vad jag såg fick mig att undra: Vad är grejen med Bert?
Ja,.. vad är egentligen grejen med Bert?
Varför är han så förbannat speciell?
Varför är det så att alla som är med längtar desperat efter Berts bekräftelse?
Det var många som gick ifrån scenen med ett leende.
Inte för att de kommit vidare, NEJ.
De hade fått två kryss, alltså no good talang uppenbarligen.
Men, ack, det var ju Bert som gett dem en grön bock. (Alltså inte ett djur, det finns inga gröna bockar. Men om de finns... Ge mig en. Min adress är:... Ehehehe.)
Det verkar inte som om de brytt sig om tävlingen överhuvudtaget.
Bara BERT gillar mig, så är det okej att jag bara får min one minute of fame.
Om man lyssnar på texterna som de har i sina egna låtar som de sjunger, eller för all del bara kollar på de nummer de framför, så innehåller de i 99 % av fallen något utav det här:
- Rim på Bert, typ "roliga" ord som tex. fjärt, stjärt. Outtömlig källa med skojighet. Eller?
- Någonting snällt om Bert, i hopp om att kunna charma honom. Tex: Bert är fiiiiiiiiin.
- En skylt eller lapp som hålls upp i slutet som visar en teckning av Bert och en grön bock. (Igen - alltså INTE ett djur.)
- Visar Bert sin underlägsenhet genom att gå ner på knä i numret.
- Försöker visa sig kaxiga (för Bert) genom att visa röven (återigen, för Bert)
Hur kan det vara så jävla viktigt att få hans bekräftelse?
What about de andra två i juryn då?
STACKARS STACKARS STACKARS Charlotte som får sitta där bredvid den dallrande illaluktande osten och låtsas ha roligt åt när han drygar sig.
För det är inte roligt, nej.
Det här scenariot nedanför, är det som alltid händer minst 17 gånger under programtiden:
En deltagande har fått ett kryss och en bock av Charlotte och den där killen som alltid sitter i kostym som jag aldrig minns namnet på. Man måste ha minst två bockar för att gå vidare. Allt hänger nu alltså på Bert. Bert lutar sig tillbaka och riktigt njuuuuter av att få vara i ljuset en stund. Han försöker se allvarlig ut, men hela hans ansikte spricker upp i ett fasansfullt äckligt gult leende när publiken börjar skrika. Vid detta tillfälle säger han oftast: TYST MED ER! till publiken. Sedan väljer han oftast den röda knappen, bara för att göra alla upprörda.
Halva tiden av hela programmet består av Bert och om han ska trycka på den gröna eller röda knappen.
Detta program borde inte heta Talang 2010, snarare BERT 2010.
Åt helvete med Bert.
Fan. Kom just på att jag uppmärksammat den alldeles för uppmärksammade.
Faaaaaseeeeeen.
LLAMA SONG
Jag kan inte i ord beskriva hur mycket jag älskar den här sången.
Påväckel
Med tanke på hur jävlig denna dagen har varit, så bestämmer jag härmed att jag har rätt att kränka påven.
För att upprätthålla en slags balans liksom.
Jag har aldrig riktigt gillat påven.
Ok, stryk riktigt.
Jag har aldrig gillat påven.
Påven är bara en skröplig homofobisk oliktänkande-hatisk gammal tjurgubbe.
Att jag tar ut min ilska på påven är att det pratades om honom på radion idag.
För det har ju talats som attans om dessa övergrepp på barn inom katolska kyrkan.
Hemskt, naturligtvis.
Men när någonting sånt här uppdagas (ursäkta gammelspråket) så söker man alltid efter förklaringar.
Man vill att det ska finnas en anledning till att dessa män (gubbar) fått sådan lust att vilja ligga med små barn.
Personligen tycker jag att det omöjligvis kan finnas en anledning till sådant beteende, men ok.
Jag ska ge alla dessa äcklen en chans att få deras beteenden förklarade.
Först pratade man om att det var deras celibat som var problemet.
Att de inte hade fruar att ligga med och därmed att lustarna blev för stora så att de var tvugna att förgripa sig på barn.
Okej, konstig teori.
Som om lustarna skulle bli för stora?
Det finns väldigt många sätt att bli av med dem, gubbar små.
Och om de nu var absolut tvugna att ligga med någon, så kunde de väl ligga med varandra?
Nehej, jag vet! Vi tar ett BARN!
Så okej, sämst teori om att det skulle vara celibatets "fel".
Men så idag, sade en av påvens närmsta män (Leohooosaaabaaahhh, typ) någonting i den här stilen (OBS, detta är faktiskt sant. Även om det låter som någonting man inte ens skulle kunna säga i crazyworld):
"Det finns inte någon länk mellan att leva i celibat och pedofili enligt de psykologer jag har talat med, men enligt mina källor finns det ett samband mellan homosexualitet och pedofili."
Men okej, Leopardo tjaahallabluura eller vad du nu hette.
Om nu homosexualitet skulle ha ett samband med pedofili,.. Hur menar du då?
För inom katolska kyrkan finns det typ bara män, avhållsamheten till kvinnor är ett faktum.
Så om de är homosexuella,.. och lever med bara en massa män runtomkring sig,.. så kan jag inte riktigt förstå hur det skulle få dem att vilja ligga med barn.
För är det inte himmelriket att få vara instängd med bara en massa män, om man är bög?
Tror du verkligen att man väljer ett barn?
Jag kan tycka att det inte är ett riktigt friskt beteende, att ligga med barn.
Iofs har Leofsfajk påven med sig, för han verkar inte heller vara ett stort fan av homosexuella.
Han sa nämligen i julas att vi var tvugna att "rädda världen från homosexualitet".
Jag tycker att det är lite konstigt att katoliker verkar hata all tvåsamhet som inte är hetero.
Som om de är rädda för någonting.
Själv tror jag starkt att påven är smygbög.
Påvarna har sagt så mycket idiotiskt genom åren så det inte är sant.
Jag orkar inte ta upp mer därifrån nu. Det är för mörkt och djupt.
Men en sak är säker: Påven är, och kommer alltid att vara ett ruttet plommon som sitter där i sin fjantiga mössa och skriker ut konservativa värderingar och väntar på att dö.
Om det är någonting som världen måste räddas ifrån, så är det påven.
Jag skulle kunna tjata hur mycket som helst om religion och hur mycket ont den egentligen gjort världen.
Hur mycket bättre allt hade varit om alla bara respekterade varandra och levde sina egna liv istället för att stampa på någon annans.
Men jag ska inte det.
Inte nu.
Inte idag.
För att upprätthålla en slags balans liksom.
Jag har aldrig riktigt gillat påven.
Ok, stryk riktigt.
Jag har aldrig gillat påven.
Påven är bara en skröplig homofobisk oliktänkande-hatisk gammal tjurgubbe.
Att jag tar ut min ilska på påven är att det pratades om honom på radion idag.
För det har ju talats som attans om dessa övergrepp på barn inom katolska kyrkan.
Hemskt, naturligtvis.
Men när någonting sånt här uppdagas (ursäkta gammelspråket) så söker man alltid efter förklaringar.
Man vill att det ska finnas en anledning till att dessa män (gubbar) fått sådan lust att vilja ligga med små barn.
Personligen tycker jag att det omöjligvis kan finnas en anledning till sådant beteende, men ok.
Jag ska ge alla dessa äcklen en chans att få deras beteenden förklarade.
Först pratade man om att det var deras celibat som var problemet.
Att de inte hade fruar att ligga med och därmed att lustarna blev för stora så att de var tvugna att förgripa sig på barn.
Okej, konstig teori.
Som om lustarna skulle bli för stora?
Det finns väldigt många sätt att bli av med dem, gubbar små.
Och om de nu var absolut tvugna att ligga med någon, så kunde de väl ligga med varandra?
Nehej, jag vet! Vi tar ett BARN!
Så okej, sämst teori om att det skulle vara celibatets "fel".
Men så idag, sade en av påvens närmsta män (Leohooosaaabaaahhh, typ) någonting i den här stilen (OBS, detta är faktiskt sant. Även om det låter som någonting man inte ens skulle kunna säga i crazyworld):
"Det finns inte någon länk mellan att leva i celibat och pedofili enligt de psykologer jag har talat med, men enligt mina källor finns det ett samband mellan homosexualitet och pedofili."
Men okej, Leopardo tjaahallabluura eller vad du nu hette.
Om nu homosexualitet skulle ha ett samband med pedofili,.. Hur menar du då?
För inom katolska kyrkan finns det typ bara män, avhållsamheten till kvinnor är ett faktum.
Så om de är homosexuella,.. och lever med bara en massa män runtomkring sig,.. så kan jag inte riktigt förstå hur det skulle få dem att vilja ligga med barn.
För är det inte himmelriket att få vara instängd med bara en massa män, om man är bög?
Tror du verkligen att man väljer ett barn?
Jag kan tycka att det inte är ett riktigt friskt beteende, att ligga med barn.
Iofs har Leofsfajk påven med sig, för han verkar inte heller vara ett stort fan av homosexuella.
Han sa nämligen i julas att vi var tvugna att "rädda världen från homosexualitet".
Jag tycker att det är lite konstigt att katoliker verkar hata all tvåsamhet som inte är hetero.
Som om de är rädda för någonting.
Själv tror jag starkt att påven är smygbög.
Påvarna har sagt så mycket idiotiskt genom åren så det inte är sant.
Jag orkar inte ta upp mer därifrån nu. Det är för mörkt och djupt.
Men en sak är säker: Påven är, och kommer alltid att vara ett ruttet plommon som sitter där i sin fjantiga mössa och skriker ut konservativa värderingar och väntar på att dö.
Om det är någonting som världen måste räddas ifrån, så är det påven.
Jag skulle kunna tjata hur mycket som helst om religion och hur mycket ont den egentligen gjort världen.
Hur mycket bättre allt hade varit om alla bara respekterade varandra och levde sina egna liv istället för att stampa på någon annans.
Men jag ska inte det.
Inte nu.
Inte idag.
Bara för att...
..denna låt är så underbart sann och fin.
Raymond & Maria - Min Pappa
Raymond & Maria - Min Pappa
Kviddevitt?
Imorse, när jag tog mig ut ur huset, möttes jag av fågelkvitter.
Misstolka mig inte nu, det var alltså inte ett bra sätt att börja dagen på.
Jag vet att alla är helt förälskade i fåglar och deras kvitter såhär års, även jag kan tycka att det är lite trevligt med en fågel som sitter och kvittrar i sin ensamhet.
Men imorse, var det förjävligt.
Såfort jag gick ut så slogs jag omkull av kvitter.
Det var inte en, inte två, tre, eller fyra fåglar, utan minst ett 30-tal.
Alla kvittrandes - samtidigt.
Det som kunde ha varit fint, (om det inte nyttjats av tusen fåglar samtidigt), blev till ett grötigt läte som påminnde lite om ett brandlarm mixat med ljud från 3 sirener.
Alltså - fruktansvärt irriterande.
Hade jag haft ett vapen av något slag så hade jag säkert haft ihjäl några. (Eller iaf försökt)
Förresten, vet du varför fåglarna kvittrar?
Nej, trodde väl inte det.
Då ska du få en lektion i fågelkvitter.
Det används för att locka en partner, eller för att hålla revir.
Så skulle man översätta fågelkvittret så skulle det antagligen låta såhär:
"GRR! Damn, u're soo sexy bitch! Vill du föda mina barn(/ägg)?"
Eller:
"FÖRIHELVETE! Försvinn genast från mitt område innan jag skickar katten på dig! Din jävla horuggla, jag skulle kunna picka sönder dig här och nu,.. om det inte vore så att jag har ont i en tand. Men... iallafall.. FÖRSVINN!"
Så,.. det är inte så jävla trevligt med fågelkvitter ändå.
Misstolka mig inte nu, det var alltså inte ett bra sätt att börja dagen på.
Jag vet att alla är helt förälskade i fåglar och deras kvitter såhär års, även jag kan tycka att det är lite trevligt med en fågel som sitter och kvittrar i sin ensamhet.
Men imorse, var det förjävligt.
Såfort jag gick ut så slogs jag omkull av kvitter.
Det var inte en, inte två, tre, eller fyra fåglar, utan minst ett 30-tal.
Alla kvittrandes - samtidigt.
Det som kunde ha varit fint, (om det inte nyttjats av tusen fåglar samtidigt), blev till ett grötigt läte som påminnde lite om ett brandlarm mixat med ljud från 3 sirener.
Alltså - fruktansvärt irriterande.
Hade jag haft ett vapen av något slag så hade jag säkert haft ihjäl några. (Eller iaf försökt)
Förresten, vet du varför fåglarna kvittrar?
Nej, trodde väl inte det.
Då ska du få en lektion i fågelkvitter.
Det används för att locka en partner, eller för att hålla revir.
Så skulle man översätta fågelkvittret så skulle det antagligen låta såhär:
"GRR! Damn, u're soo sexy bitch! Vill du föda mina barn(/ägg)?"
Eller:
"FÖRIHELVETE! Försvinn genast från mitt område innan jag skickar katten på dig! Din jävla horuggla, jag skulle kunna picka sönder dig här och nu,.. om det inte vore så att jag har ont i en tand. Men... iallafall.. FÖRSVINN!"
Så,.. det är inte så jävla trevligt med fågelkvitter ändå.
Ghostwhispering cats
Jag skrev en gång ett inlägg om hur katten min blivit livrädd för att vara ute i hallen.
Jag orkar inte leta upp det, men det var typ såhär:
En dag när jag kom hem så var katten borta.
Where is she? frågade jag mig själv.
Under soffan, var var hon var. (Haha,.. var.)
Där hon bara befinner sig när hon är rädd.
So I started to wonder: what is she afraid of?
Efter jag fått ut henne från soffans undre, och gick med henne till köket, märkte jag att hon blev asrädd när vi gick förbi hallen.
Så, för att stärka min teori, gick jag tillbaka dit.
Ich hade absolut rätt, de bakåtböjda öronen och klorna i min axel var bevis nog på att det var hallen hon var rädd för.
Jag trodde att det var ett spöke som skrämt henne.
För katter sägs ju kunna se andar och paranormala aktiviteter.
Denna katts rädsla för hallen tynade bort mer och mer för varje dag som gick.
Jag glömde helt bort anden i hallen och levde mitt liv utan fruktan för den. (Finfina orädda veckor)
MEN så igår, hände någonting igen.
Denna gången satt mamma och kollade på tv, och de två katterna låg båda i soffan och slöade.
Helt plötsligt, satte sig båda upp och illglodde ut i hallen.
Mamma kollade ut dit, men såg ingenting.
Katterna satt på helspänn i några minuter innan de lade sig igen.
Jag var nere i mitt rum, och märkte såklart inte av detta.
Och tur var väl det, för jag hade väl blivit livrädd om jag sett det hela.
Antagligen är det ett spöke här.
Eller så var det en ande som bara var på besök.
Kanske så var det inget sånt.
...
Jo. Det var det fanimej visst det.
Spöken finns, och det bor ett i våran hall.
Och därmed pasta!
Jag orkar inte leta upp det, men det var typ såhär:
En dag när jag kom hem så var katten borta.
Where is she? frågade jag mig själv.
Under soffan, var var hon var. (Haha,.. var.)
Där hon bara befinner sig när hon är rädd.
So I started to wonder: what is she afraid of?
Efter jag fått ut henne från soffans undre, och gick med henne till köket, märkte jag att hon blev asrädd när vi gick förbi hallen.
Så, för att stärka min teori, gick jag tillbaka dit.
Ich hade absolut rätt, de bakåtböjda öronen och klorna i min axel var bevis nog på att det var hallen hon var rädd för.
Jag trodde att det var ett spöke som skrämt henne.
För katter sägs ju kunna se andar och paranormala aktiviteter.
Denna katts rädsla för hallen tynade bort mer och mer för varje dag som gick.
Jag glömde helt bort anden i hallen och levde mitt liv utan fruktan för den. (Finfina orädda veckor)
MEN så igår, hände någonting igen.
Denna gången satt mamma och kollade på tv, och de två katterna låg båda i soffan och slöade.
Helt plötsligt, satte sig båda upp och illglodde ut i hallen.
Mamma kollade ut dit, men såg ingenting.
Katterna satt på helspänn i några minuter innan de lade sig igen.
Jag var nere i mitt rum, och märkte såklart inte av detta.
Och tur var väl det, för jag hade väl blivit livrädd om jag sett det hela.
Antagligen är det ett spöke här.
Eller så var det en ande som bara var på besök.
Kanske så var det inget sånt.
...
Jo. Det var det fanimej visst det.
Spöken finns, och det bor ett i våran hall.
Och därmed pasta!
Pang Prego
Pang Prego.
Det bästa radioprogram som någonsin funnits.
Ett mycket saknat program.
Därför, ger jag dig dessa klipp.
Narnia vs. Nangijala
Apa på olika språk
Det bästa radioprogram som någonsin funnits.
Ett mycket saknat program.
Därför, ger jag dig dessa klipp.
Narnia vs. Nangijala
Apa på olika språk
