ninjamd

..en busslast med rörelsehindrade pensionärer. Woho.

Varför håller alla på och tackar på Facebook hela tiden? Det är så irriterande. "Tack alla för en underbar helg! Vi gjorde det och det och det och det och det och det och det och det." Jag skiter i vad du gör. Skriv någonting vettigt istället! Ingen bryr sig om vad du har gjort, fattar du inte det? Okej, kan medges att jag är lite bitter pga värmen och det faktum att jag inte har några vänner just nu. Så jag fortsätter störa mig på vad folk gör på Facebook, det är nu mitt liv. Och äggkokning, det är också mitt livs uppgift.

Okej, jag ber om ursäkt för hur det andra inlägget ser ut. Och för stavfelen, orkar inte ändra. Ska gå och börja jobba snart... Bläk. Aeh, slutar skriva nu så att det inte blir lika mosigt som det andra.

Haha! Bloggar från min iPhone! Lever vi i framtiden? ja, ni kanske lever i framtiden, jag själv lever i år 2001 då man först började med dessa nymodigheter. Okej, det var kanske senare. Just nu lever jag ett mindre okej liv ute i Ydrefors. Jobbar på ett jävligt irriterande café, i denna jävligt irriterande värmen och delar även stuga med min jävligt irriterande syster. Nae, okej, jag ska inte klaga... Det kunde ha varit värre. Jag jobbar bara två dagar till, sen ska jag fanimej åka hem och aldrig någonsin komma tillbaka hit. Det mest irriterande är alla dessa människor. Alla dessa människor som kommer in på cafeet och bara ska ha. De lönnfeta gubbarna med skånsk dialekt och tung "hej jag får snart en hjärtinfarkt"-andning som säger: "Det blir nog bara en sillsmörgås, hehe!" och klappar sig på magen. Eller paret, ah paret, det typiska heteroparet i övre medelåldern där mannen tar en stor räkmacka och en öl, och kvinnan en liten räkmacka och en Loka. Alltså naturell. Absolut inte smaksatt. Sen har vi gruppen. Människor på 6-8 stycken som fått för sig att de ska göra livet surt för oss om jobbar i cafeet. De betäller så olika som möjligt. En köttbullemacka hit, en sillmacka dit, några räkmackor och sen så ska såklart alla ha varsin våffla, förutom han den lite feta i sällskapet, han tar två. Stackars, stackars, stackars mig som måste ta i den där sillen och getts med de där räkorna och skala de där äggen... Fast, haha, idag tappade jag typ 10 skalade ägg på golvet men vi sköljde bara av dem och använde dem sen. Ehehehehehehehehehehehehhehehehe, känn på den, irriterande människor!

Jag är inte rädd för spindlar.
Men jag tycker att de är obehagliga att ha i sovrummet.
Eftersom jag har mitt rum i en unken källare som en annan stackars krigsfånge eller Basement á la Josef Fritzl, så finns det lite för mycket spindlar här inne.
Det jobbigaste är när jag ska sova och lägger mig med ansiktet in mot väggen och det sitter en spindel på väggen mitt framför mig.
Men någonting som är väldigt jobbigt är det som är nu.
Jag såg en spindel springa förbi på skrivbordet.
Men så försvann den!
Och nu vet jag inte vart den är, men jag vet att den finns i närheten.
Detta innebär att jag inte kommer att kunna sova, då jag inte vågar andas i rädsla för att jag ska andas in spindeln och att den ska använda mig som sitt bo.
Ok, jag kan medge att jag kollat på en skräckfilm med en massa äckliga kryp.
The Thaw. Kolla inte på den. Det kliar över hela kroppen efteråt.

Men aja, jag får hålla utkik och sova med en plastpåse över huvudet.
Undrar hur det kommer att gå.

Morgonpasset Sommar började idag.
Jag gick in och kollade på hemsidan, och möttes då av bilden som du ser längst ner.
Först tänkte jag: Fy vilken ful och konstig bild!
Sen tänkte jag: OK, så hemsk var den kanske inte.
Men jag ändrade mig väldigt fort och insåg att den faktiskt är förjävla ful.
Kan ni inte bättre?
För isåfall kan jag ju be min 2-åriga kusin att klippa ihop någonting som ser mycket bättre ut.
Skärp er för fasiken!
Såhär kan det ju inte se ut...

Idag har jag fått vänner genom att klippa gräs.
Vänner i form av insekter.
Inte fy skam.

Men tyvärr så lämnade de mig för en blomma.
Deppigt.

Det roligaste jag vet är när jag ska in på min hotmail och råkar skriva 'hormail' i addressfältet.

Jag slutade skolan idag.
Hurra för mig, typ.
På morgonen samlades vi hela BF2:an och mentorerna babblade en massa.
Jag lyckades urskilja: "sommar,.. bra..."
Jag tolkar det som att de ville att vi skulle ha en bra sommar.
Men så börjar de att dra någon jävla spaning om att kvinnor inte kunde köra bil.
De visade 10 bilder av uuhuhu så tokiga parkeringar och liknande och kallade det typ Kvinnliga förare = sämst (Eller ok, jag kommer inte ihåg vad de kallade det, men kränkt blev jag iallafall)
VAFAAAAAN!?
Vad var grejen med det?
Ville han provocera mig eller? För isåfall lyckades han.
UHUHUHUUHUHUUHU, kvinnor och bilar, HAHAHAHA. Så kan vi ju inte ha det! Titta bara, hon har kört ner i lera! HEHEHEHEHEHEHEH.
Det var fanimej inte okej.
Inte trodde jag att min informationsansvarige var en gubbig sexist?
Man lär sig visst något nytt varje dag.

Det andra som störde mig idag var rektorns tal.
Kunde han ha pratat om något tråkigare?
"Du kanske har ett samtal,.. blabla, insida blir utsida. Bilar,.. reklam, tanka..."
Alltså, OK.
Jag skulle lätt kunna skriva ett tal om deodorant som skulle vara 500 gånger mer intressant än ditt.

Men eh,.. kören var bra.

Blev addad av någon såndär automatisk msngrej igår.
Men I didn't mind, det var kul.
Jag delar med mig, bara för att,.. eh.. jag inte har någonting annat att skriva om.

Han/hon/den/det: Quirky Girl Looking for her boy
Jag: Then look the other way
Han/hon/den/det: hey sexy :)
Jag: Ameh, dra åt
Han/hon/den/det: I came across ur profile in the msn directory, Im a bit of a social butterfly, hope you dont mind...
Jag: Jag mind lite för mycket
Han/hon/den/det: Im sure you like talking to pretty girls, Im 23/f/Orlando.. just looking to have a little fun, and you look like a lot of fun
Jag: Jaså, det gör jag? Vet du vad, du är en mugg.
Han/hon/den/det: Damn, I dont have any pics on my new labtop but I do have a cam, would you like to cam with a hot girl??
Jag: Nej
Han/hon/den/det: Well i don't do yahoo cam or any other cam because i have been recorded before... But i do know one site you can watch me on cam, that assures me no one records, and its free...
Jag: JASÅ! Ja tack, jag skulle jättegärna vilja veta vilken denna gratissida är så att jag kan se dig i camen! Fittunge..
Han/hon/den/det: I mean... Do you want to see me on my cam? IT'S A NEW SITE THAT IM ON, ITS AWESOME!!!
Jag: Awesome? Really?
Han/hon/den/det: Ok go to 'fjollig länk' and click accept!
Jag: Why?
Han/hon/den/det: fill out your contact information and then on the next page...
Jag: Why?
Han/hon/den/det: fill out your cc info baby for verification ONLY, their card will not be charged.

Ok, här tröttnade jag på att svara på skiten.
Men blev jag lämnad ifred? Nej.
Bara några minuter efter började det igen.

Han/hon/den/det: ur not talking baby whats wrong?
Jag: I have a problem with butterflies
Han/hon/den/det: What color Panties do you think i should wear? i might have you favorite color here somewhere...
Jag: Yeah, I'd like you to have the color: "I-don't-fucking-care-about-you-or-your-fake-website". It's my favorite.
Han/hon/den/det: Your such a good boy, i'm gonna show you what good boys deserve.. you can tell me to do anything you want me to!
Jag: Uhu, you're a butterfly, right? Then please do this: FLY AWAY.
Han/hon/den/det: Ok let me know when you get in so I can invite you directly to my cam, Im so horny I can't wait to spread y legs for u!!!
Jag: Eeeeew
Han/hon/den/det: You are such a good boy, Im gonna show u what good boys deserve... I'll be waiting for you on the site...
Jag: Ok, snacka om upprepning.
Han/hon/den/det: k you in yet babe??

Här slutade både jag och den där automatskiten skriva.
Men nu, när jag loggade in på msn, kom detta:

Han/hon/den/det: What's worth the prize .....
Jag: Aeeeeh, inte igen.
Han/hon/den/det: hey sexy :)
Jag: Fuck off.

Man kan inte annat än att älska dessa serier.
Det finns en massa andra fantastiska underbarheter på Fulheten.

Jag skolkade idag, för jag ville inte se något värdelöst flottrace i regn.
Inte för att jag inte gillar regn, det är flottrace jag inte är ett så stort fan av.
Jag skulle alltså inte bli ett fan av flottrace om nu fanpages fanns kvar,.. Nu kan jag ju säga att jag inte kommer att "Gilla" Flottrace. Den som skickar mig det förslaget kommer att få det jobbigt, kan jag lova.

Iallafall, så kom jag hem med bussen klockan 14:00.
Skönt, tänkte jag, nu kan jag ju laga mat och lyssna på musik i min ensamhet. Det är ju det trevligaste som finns.
Men NEJ.
Guess what? För att komma in i huset behövs nycklar.
Nycklar som jag hade glömt, på en hylla i mitt rum.
Detta är vad jag gjorde, i turordning:

• Kollar alla möjliga ingångar. Källaringång och altan. Jag kom in till altanen, men dörren in till huset var låst.

• Ringer min far, för att se om han jobbar morgon den här veckan. Svaret blev: Nej. Kommer hem klockan 23. Frågar även om mamma jobbar eller om hon är på möte. Såklart, på möte hela dagen.

• Messar bror min, för att se när han kommer från skolan. Fick svaret: Sent.

• Ringer min syster. Som jobbar. Slutar klockan 17, men kommer inte hem förrän 18.

• Upptäcker att pengarna på mobilen tagit slut, så att jag inte kan fråga bror hur sent han kommer hem.

• Blir arg.

• Ilskan försvinner, börjar istället känna mig väldigt ledsen. Letar desperat efter halvöppna fönster. Halvöppna fönster som såklart inte finns.

• Accepterar situationen. Hittar en tennisboll och leker med den en stund. Går även och kollar om det kommit någon intressant post, med tennisbollen såklart. No post. No post at all.

• Känner stort behov av toalettbesök. Blir återigen lite ledsen.

• Letar upp lite verktyg på altanen och försöker dyrka upp låset på källardörren. Inser ganska snabbt att det inte är lika enkelt som på film.

• Försöker sparka in samma dörr. Misslyckas. Lyckas däremot med att få ont.

• Lägger mig i hammocken. Sover i omgångar.

• Vaknar av regn i ansiktet.

• Blir förbannad.

• Går in på altanen. Fryser som attans. Funderar på att slå in ett fönster, men ser då hela min sommar flyga iväg på pengarna som jag måste lägga ut på ersättningen av fönstret.

• Lägger hammockdynorna på altangolvet. Lyckas somna ännu en gång.

• Hör en bildörr slå igen. Hoppar upp och glor in genom fönstret. Ingen där. Upprepas ca 3 ggr.

• Ger upp totalt och reagerar inte på bildörrar.

• Fryser lite mer.

• Hör dörren slå igen. Hoppar upp och trycker ansiktet mot fönstret samtidigt som jag bankar lite för hårt.

• Kommer in i huset. Känner en stor lättnad. Kollar på klockan. 18:00.

Lesson of the day: Do not - I repeat - do not forget your keys.

Aaaaeeeehh.
Jag ger upp.
Nu blir det fanimej en paus i bloggandet.
Eller, pausen som redan varit förlängs på obestämd tid.
Fan va formellt det lät.
Men, aja, hej så länge.

Alla verkar vara så jävla benägna att "hitta sig själva".
Vad fan menas med det?
Man måste ju vara jävligt lost om man inte ens kan hitta sig själv, alltså den personen som man faktiskt är vid, varje jävla dag, så länge man lever. Och kanske när man är död.
Det vet inte jag, och inte du.
Fast OK, jag spelar lite dum nu.
Självklart förstår jag grejen med att hitta sig själv.
Men så säger man också att man måste ha självdistans.
AMEH! Jag som just hittat mig själv, måste jag nu hålla mig på distans?
Fruktansvärt konstigt.
Det är som om jag skulle hitta en eeeeeh,.. kruka med guld.
Och sen tvingas hålla en viss distans till den?
Jättekonstigt.

... och ja, jag jämförde just mig själv med en kruka med guld.
Fräckt gjort av mig.
... och ja, igen, jag använde ordet "fräckt".
Mossigt.

Nu: Hejdå.

Min hjärna var igång, så jag tänkte: AHA! Nu kanske jag kan uppdatera bloggen om någonting vettigt.
Men nu sitter jag här utan någonting att dela med mig av överhuvudtaget.

Jag skulle kunna dela med mig av mina åsikter om det kommande valet, men då dör alla av uttråkning.
Jag skulle även kunna berätta om min dag, men då skulle samma sak som ovan inträffa.

Istället för att bidra till döden ännu en gång, så säger jag adjö och publicerar det här inlägget som härefter kommer gå under namnet "Det tråkigaste inlägget. Någonsin.".

På vägen hem idag cyklade jag förbi en skata.
Den drog upp en mask ur gräset precis då jag rullade förbi.
Jag funderade över huruvida jag skulle rädda maskens liv eller inte.
Det är ju ganska enkelt, tänkte jag.
Bara och gå nära, så flyger skatan iväg och masken kan dra sig tillbaka ner i jorden igen.
Ok, jag räddar den väl då.
Men så upptäckte jag att jag rullat långt därifrån, så jag ångrade mig och lät den dö.
Trots att jag lät denna mask försvinna från jordelivet förblev min sinnesstämning den samma.

Inte ska man bry sig om maskar, eller?
Skulle jag gjort detsamma om det var en hare?
Självklart inte!
Jag skulle antagligen ha kissat ner mig av skratt.
För det är ju inte varje dag man ser en skata dra upp en hare ur gräset.

Hahahaa! Alltså det här är så kul så jag tror jag dör snart!

Du tror väl aldrig att du tänkt nånting som inte alla tänkt
& du tror väl aldrig att du känt nånting som inte alla känt
& du tror väl aldrig att du vet nånting som inte alla vet
& du tror väl aldrig att du kan.
Eller?

Kollade på Talang 2010 för en stund sen, det var väl,.. trevligt.
Men vad jag såg fick mig att undra: Vad är grejen med Bert?
Ja,.. vad är egentligen grejen med Bert?
Varför är han så förbannat speciell?
Varför är det så att alla som är med längtar desperat efter Berts bekräftelse?

Det var många som gick ifrån scenen med ett leende.
Inte för att de kommit vidare, NEJ.
De hade fått två kryss, alltså no good talang uppenbarligen.
Men, ack, det var ju Bert som gett dem en grön bock. (Alltså inte ett djur, det finns inga gröna bockar. Men om de finns... Ge mig en. Min adress är:... Ehehehe.)
Det verkar inte som om de brytt sig om tävlingen överhuvudtaget.
Bara BERT gillar mig, så är det okej att jag bara får min one minute of fame.

Om man lyssnar på texterna som de har i sina egna låtar som de sjunger, eller för all del bara kollar på de nummer de framför, så innehåller de i 99 % av fallen något utav det här:

• Rim på Bert, typ "roliga" ord som tex. fjärt, stjärt. Outtömlig källa med skojighet. Eller?
• Någonting snällt om Bert, i hopp om att kunna charma honom. Tex: Bert är fiiiiiiiiin.
• En skylt eller lapp som hålls upp i slutet som visar en teckning av Bert och en grön bock. (Igen - alltså INTE ett djur.)
• Visar Bert sin underlägsenhet genom att gå ner på knä i numret.
• Försöker visa sig kaxiga (för Bert) genom att visa röven (återigen, för Bert)

VARFÖÖÖÖÖR!?
Hur kan det vara så jävla viktigt att få hans bekräftelse?
What about de andra två i juryn då?
STACKARS STACKARS STACKARS Charlotte som får sitta där bredvid den dallrande illaluktande osten och låtsas ha roligt åt när han drygar sig.
För det är inte roligt, nej.
Det här scenariot nedanför, är det som alltid händer minst 17 gånger under programtiden:
En deltagande har fått ett kryss och en bock av Charlotte och den där killen som alltid sitter i kostym som jag aldrig minns namnet på. Man måste ha minst två bockar för att gå vidare. Allt hänger nu alltså på Bert. Bert lutar sig tillbaka och riktigt njuuuuter av att få vara i ljuset en stund. Han försöker se allvarlig ut, men hela hans ansikte spricker upp i ett fasansfullt äckligt gult leende när publiken börjar skrika. Vid detta tillfälle säger han oftast: TYST MED ER! till publiken. Sedan väljer han oftast den röda knappen, bara för att göra alla upprörda.

Halva tiden av hela programmet består av Bert och om han ska trycka på den gröna eller röda knappen.
Detta program borde inte heta Talang 2010, snarare BERT 2010.

Åt helvete med Bert.

Fan. Kom just på att jag uppmärksammat den alldeles för uppmärksammade.
Faaaaaseeeeeen.

Jag kan inte i ord beskriva hur mycket jag älskar den här sången.