Påväckel

Med tanke på hur jävlig denna dagen har varit, så bestämmer jag härmed att jag har rätt att kränka påven.
För att upprätthålla en slags balans liksom.

Jag har aldrig riktigt gillat påven.
Ok, stryk riktigt.
Jag har aldrig gillat påven.
Påven är bara en skröplig homofobisk oliktänkande-hatisk gammal tjurgubbe.

Att jag tar ut min ilska på påven är att det pratades om honom på radion idag.
För det har ju talats som attans om dessa övergrepp på barn inom katolska kyrkan.
Hemskt, naturligtvis.
Men när någonting sånt här uppdagas (ursäkta gammelspråket) så söker man alltid efter förklaringar.
Man vill att det ska finnas en anledning till att dessa män (gubbar) fått sådan lust att vilja ligga med små barn.
Personligen tycker jag att det omöjligvis kan finnas en anledning till sådant beteende, men ok.
Jag ska ge alla dessa äcklen en chans att få deras beteenden förklarade.

Först pratade man om att det var deras celibat som var problemet.
Att de inte hade fruar att ligga med och därmed att lustarna blev för stora så att de var tvugna att förgripa sig på barn.
Okej, konstig teori.
Som om lustarna skulle bli för stora?
Det finns väldigt många sätt att bli av med dem, gubbar små.
Och om de nu var absolut tvugna att ligga med någon, så kunde de väl ligga med varandra?
Nehej, jag vet! Vi tar ett BARN!
Så okej, sämst teori om att det skulle vara celibatets "fel".

Men så idag, sade en av påvens närmsta män (Leohooosaaabaaahhh, typ) någonting i den här stilen (OBS, detta är faktiskt sant. Även om det låter som någonting man inte ens skulle kunna säga i crazyworld):
"Det finns inte någon länk mellan att leva i celibat och pedofili enligt de psykologer jag har talat med, men enligt mina källor finns det ett samband mellan homosexualitet och pedofili."

Men okej, Leopardo tjaahallabluura eller vad du nu hette.
Om nu homosexualitet skulle ha ett samband med pedofili,.. Hur menar du då?
För inom katolska kyrkan finns det typ bara män, avhållsamheten till kvinnor är ett faktum.
Så om de är homosexuella,.. och lever med bara en massa män runtomkring sig,.. så kan jag inte riktigt förstå hur det skulle få dem att vilja ligga med barn.
För är det inte himmelriket att få vara instängd med bara en massa män, om man är bög?
Tror du verkligen att man väljer ett barn?
Jag kan tycka att det inte är ett riktigt friskt beteende, att ligga med barn.

Iofs har Leofsfajk påven med sig, för han verkar inte heller vara ett stort fan av homosexuella.
Han sa nämligen i julas att vi var tvugna att "rädda världen från homosexualitet".
Jag tycker att det är lite konstigt att katoliker verkar hata all tvåsamhet som inte är hetero.
Som om de är rädda för någonting.
Själv tror jag starkt att påven är smygbög.

Påvarna har sagt så mycket idiotiskt genom åren så det inte är sant.
Jag orkar inte ta upp mer därifrån nu. Det är för mörkt och djupt.
Men en sak är säker: Påven är, och kommer alltid att vara ett ruttet plommon som sitter där i sin fjantiga mössa och skriker ut konservativa värderingar och väntar på att dö.

Om det är någonting som världen måste räddas ifrån, så är det påven.

Jag skulle kunna tjata hur mycket som helst om religion och hur mycket ont den egentligen gjort världen.
Hur mycket bättre allt hade varit om alla bara respekterade varandra och levde sina egna liv istället för att stampa på någon annans.
Men jag ska inte det.
Inte nu.
Inte idag.



Bara för att...

..denna låt är så underbart sann och fin.

Raymond & Maria - Min Pappa

Kviddevitt?

Imorse, när jag tog mig ut ur huset, möttes jag av fågelkvitter.
Misstolka mig inte nu, det var alltså inte ett bra sätt att börja dagen på.

Jag vet att alla är helt förälskade i fåglar och deras kvitter såhär års, även jag kan tycka att det är lite trevligt med en fågel som sitter och kvittrar i sin ensamhet.
Men imorse, var det förjävligt.
Såfort jag gick ut så slogs jag omkull av kvitter.
Det var inte en, inte två, tre, eller fyra fåglar, utan minst ett 30-tal.
Alla kvittrandes - samtidigt.

Det som kunde ha varit fint, (om det inte nyttjats av tusen fåglar samtidigt), blev till ett grötigt läte som påminnde lite om ett brandlarm mixat med ljud från 3 sirener.
Alltså - fruktansvärt irriterande.
Hade jag haft ett vapen av något slag så hade jag säkert haft ihjäl några. (Eller iaf försökt)

Förresten, vet du varför fåglarna kvittrar?
Nej, trodde väl inte det.
Då ska du få en lektion i fågelkvitter.

Det används för att locka en partner, eller för att hålla revir.
Så skulle man översätta fågelkvittret så skulle det antagligen låta såhär:
"GRR! Damn, u're soo sexy bitch! Vill du föda mina barn(/ägg)?"
Eller:
"FÖRIHELVETE! Försvinn genast från mitt område innan jag skickar katten på dig! Din jävla horuggla, jag skulle kunna picka sönder dig här och nu,.. om det inte vore så att jag har ont i en tand. Men... iallafall.. FÖRSVINN!"

Så,.. det är inte så jävla trevligt med fågelkvitter ändå.

Ghostwhispering cats

Jag skrev en gång ett inlägg om hur katten min blivit livrädd för att vara ute i hallen.
Jag orkar inte leta upp det, men det var typ såhär:
En dag när jag kom hem så var katten borta.
Where is she? frågade jag mig själv.
Under soffan, var var hon var. (Haha,.. var.)
Där hon bara befinner sig när hon är rädd.
So I started to wonder: what is she afraid of?

Efter jag fått ut henne från soffans undre, och gick med henne till köket, märkte jag att hon blev asrädd när vi gick förbi hallen.
Så, för att stärka min teori, gick jag tillbaka dit.
Ich hade absolut rätt, de bakåtböjda öronen och klorna i min axel var bevis nog på att det var hallen hon var rädd för.
Jag trodde att det var ett spöke som skrämt henne.
För katter sägs ju kunna se andar och paranormala aktiviteter.

Denna katts rädsla för hallen tynade bort mer och mer för varje dag som gick.
Jag glömde helt bort anden i hallen och levde mitt liv utan fruktan för den. (Finfina orädda veckor)

MEN så igår, hände någonting igen.
Denna gången satt mamma och kollade på tv, och de två katterna låg båda i soffan och slöade.
Helt plötsligt, satte sig båda upp och illglodde ut i hallen.
Mamma kollade ut dit, men såg ingenting.
Katterna satt på helspänn i några minuter innan de lade sig igen.

Jag var nere i mitt rum, och märkte såklart inte av detta.
Och tur var väl det, för jag hade väl blivit livrädd om jag sett det hela.

Antagligen är det ett spöke här.
Eller så var det en ande som bara var på besök.
Kanske så var det inget sånt.

...

Jo. Det var det fanimej visst det.
Spöken finns, och det bor ett i våran hall.
Och därmed pasta!

Pang Prego

Pang Prego.
Det bästa radioprogram som någonsin funnits.
Ett mycket saknat program.
Därför, ger jag dig dessa klipp.

Narnia vs. Nangijala


Apa på olika språk

BU!

Jag skrämde ett barn idag.
Det var kul.
Alltså inte skrämde som i "hoppade fram och skrek" utan jag skrämde honom genom att säga: "Var det du som hette Kjelle?"
Han fick ett ansiktsuttryck som skrek:"VAAAAAA I HEEELVETEE!? HJÄLP MIG NÅGON!"
Sedan vände han sig till sina kompisar för att dubbelkolla att det inte var han som var Kjelle.
Han vände sig mot mig igen, och skakade sakta på huvudet.
Sedan såg det ut som om han vill springa därifrån och dränka sig i närmsta toalett.
Jag avlägsnade mig då och lämnade honom med sin suicida tankegång.

För att helt byta samtalsämne:

När jag kom hem, satte jag mig och blippade omkring bland kanalerna.
"Intressant", tänker du nog nu, sådär lagom sarkastiskt.
Men det är faktiskt ganska intressant, för jag stannade upp vid en kanal där det var tv-shop.
Jag fastnade.
Lite för länge.
Alldeles för många gånger sa jag till mig själv: "Hörrudu, du kan inte sitta och kolla på tv-shop, det är konstigt. Det är typ bara psykotiska hemmafruar som gör det."
Men jag satt kvar, fastklistrad vid soffan och ögonen uppmärksamt riktade mot den där dammsugaren.
Åh! Den där dammsugaren,.. med ånga!
Den kunde rengöra allt, och det fanns tusen användbara tillbehör som man fick utan extra kostnad om man ringde direkt. Fast man fick betala frakten för dem, men WHATEVER!

Det var någon slags hjärntvätt, eller typ hypnos.
Jag satt nog och kollade på den där reklam-grejen i minst 10 minuter.
Jag ville ha den där dammsugaren.
Det var ett under att jag inte ringde och beställde den.

Förövrigt saknar jag Scooby-ganget och så tycker jag inte att Simone ska lyssna på musik när jag försöker få hennes uppmärksamhet.

Fred ut.

mail, mejl, hotbrev


Mejl.
Mejl.
Mejl.
Ser ni va fult det är?
Mejl.

Det är inte nödvändigt att försvenska allting.
Ska det istället heta hotmejl?
Hetmejl?
[email protected]

Och hur skulle mejl (AAAH, FULT) vara svårt?
Måste det göras enklare? Verkligen?

MEJL.

Told you I'd be back

Vår.
Vårvårvårvårvårvårvårvår.
Ett sånt jävla tjat.
I tidningen, på radion, på tv, vid busshållplatsen, i skolan, i mataffären, ÖVERALLT!
Folk skriker ut sin glädje över våren... I örat på mig.

Och vad är egentligen grejen med denna dikt:
"Visst gör det ont när knoppar brister, varför skulle våren annars tveka?"?

På riktigt, det töntigaste folk säger när våren närmar sig.
Det stör mig så jävla mycket.
Gick du inte i skolan?
Har du inte lärt dig att våren inte tvekar?
Årstider kommer och går.
Årstider har inte känslor.
Årstider kan inte känna smärta.
VÅREN TVEKAR INTE.
Så sluta säga sådär!

En annan sak, som är förjävla populärt denna årstid, är att tävla om vem som ser blommor först.
Typ, såhär:

En glad sate ska glänsa med att deras trädgård är mer "vårig"
Vårälskare 1: "Vi har redan fått snödroppar hemma!"

Herregud! Tänker den andra, nu måste jag vara bättre...
Vårälskare 2: "Jaha, men vi fick det för flera veckor sen. Efter eller? Höhö."
Deppigt för nr 1, tänker du. Men ICKE! Han har ett hemligt vapen
Vårälskare 1:"Sa jag snödroppar? Jag menar såklart KROKUSAR!"
Den andra erkänner sig besegrad genom att säga:
Vårälskare 2: "Va trevligt."

Det kan även involvera gräs,.. eller löv. Typ.
Samt fjärilar. Det kan bli ett tjat om dem också.
Speciellt citronfjärilar, det är ett samtalsämne som aldrig tycks bli tråkigt.
"Jag har sett 5 stycken redan i år!"
"Hm,.. coolt. Men jag tror att,.. ja,.. (räknar på fingrarna och ser fundersam ut) 6, 7, 8,.. 9! Jag har sett 9 stycken... BARA DENNA VECKAN!"


Ge upp nu, people.
Ingen bryr sig om du har sett ett löv.
Prata om hur ni ska fixa fred i världen istället.

Fruktansvärt onödigt blogginlägg

Simone ville att jag skulle blogga oftare.
Så här sitter jag nu, i skolan, och skriver ett osammanhängande inlägg för att göra henne glad.

Idag åt jag till frukost:
1 tallrik med yoghurt...
Nej.
Inte ett sånt inlägg, tänker du.
Ett sånt inlägg om vad hon har ätit till frukost.
Ett sånt inlägg, där hon berättar om vad som hände i bussen på väg till skolan, alltså - INGENTING.
Ett sånt inlägg, där hon klagar på sten.
Så tänker jag med, så vi kan skippa det.

Nu har det kommit.
Vårpratet.
Fan, vad jag hatar vårpratet.
Blommor hit, knoppar dit.
SKÄRP ER MÄNNISKOR!
Det är inte så jävla intressant att se en blomma.
Och sluta, snälla, att prata om det hela tiden.
Sluta fråga folk på gatan om de sett några vårtecken (Smålandstidningen..)

Jag måste gå nu, men detta inlägg om vårprat är inte över ännu.
I'll be back.

eeehum

Okej.
I veckan var det andra gången detta år, som jag hörde folk diskutera barnvagnar.

Det lät såhär:
Ägare av gammal modell: "Jaha, du har den där nya modellen!"
Ägaren av nya modellen: "Ja, precis."
Ägaren av gammal modell: "DEN MED VATTENFLASKHÅLLARE!"

Det var nästan så att jag skrattade dem båda i ansiktet, men jag lyckades hålla mig till jag kom ut ur affären.
För att, det är faktiskt konstigt.
Väldigt konstigt.
Om det redan har hänt 2 ggr detta år,.. Fatta hur kul jag kommer få det resten av året!
En massa barnvagnsuppgraderingar att hålla ögonen och öronen öppna för!
Det, mina vänner, är lycka.

Någonting, för att vända på det, som är åt helvete och riktigt deprimerande är historiainlämningar.
Undvik sådana.
Jag tillägnar denna låt till den uppgiften.

Syskonen

Yo!
Förlåt för mitt ickebloggande, men eh, jag har ingenting vettigt i skallen just nu.
Däremot så kan jag ge er en trailer till vad som antagligen kommer att bli det bästa som någonsin funnits bland programmen i svtplay.



Alla dessa fb-grupper is driving me insane.

Vad är nu grejen med dessa 'gå-med-så-får-du-se'-grupperna?
Vad är det som är så himla kul med till exempel: "This has got to be the ugliest girl EVER!"?

Nej, tack. Jag vill inte gå med i en grupp för att se en bild på en ful tjej.
Om jag nu skulle vilja det kan jag ju alltid googla.
Förresten finns det säkert inte ens en bild.

Jag undrar nu, på riktigt:
1. Varför, varför, varför, varför går så många med i en grupp i tron att se ska få se, vad skaparen av gruppen tycker är den fulaste tjejen någonsin?
2. Vad är syftet med dessa grupper? Att få så många medlemmar som möjligt? Isåfall: VARFÖR!?
Varför i helvete är det så roligt att få flera tusen medlemmar?
Flera tusen medlemmar som dessutom är besvikna och ledsna för att de inte fick se denna fruktansvärt fula tjejen som gruppnamnet lovade.

Herregud.
Dessa grupper är nästan lika irriterande som grupperna som agerar in the name of the Dislike Button.
Men bara nästan.

Det här var inget kul inlägg, jag känner det.
Därför ska ni få en otroligt provocerande låt. Här!

OK, lägg av.

Okej, nu blir jag arg.
Kan alla bara SLUTA skicka omkring denna skit!
Är ni dumma i huvudet på riktigt!? (No offense, vännerna mina,... men seriöst.)
Tror ni, på riktigt, att detta skulle vara ett seriöst mail från MSN:s grundläggare?

För det första är det skrivet i blått.
Redan där kan jag tycka: En 9-åring skulle tyckt att det var coolt. Är Msn:s grundläggare 9-åringar?

För det andra, har ni ens läst texten?
Det är en massa fel överallt, som typ avsaknad av mellanslag.

En tredje grej: HUR I HELVETE skulle alla användarnamn kunna ta slut? Det finns typ flera miljarder olika användarnamn.

Och i slutet av det finfina mejlet skriver de: LOOOVVAA.
Nej, puckon som skickat ut detta, det gör inte mailet så seriöst så att jag tänker skicka vidare det till 18 utav mina kontakter och irritera skiten ur dem.
För fan, om ni nu måste luras så kan ni väl göra det rätt.
Gör om, gör rätt.
Eller nej, gör inte det, jag orkar inga fler kedjebrevsäckelmail.

Enough is enough.
Sluta skicka dessa mail.
Nu.


Hur?


Owl, you scary birdäckel

Jag har tänkt en stund, och kommit fram till detta: Ugglan är fan det läskigaste djuret.

Neeej, tänker ni, ugglan är inte läskig,... Den är ju inte ens farlig!

Fast då säger jag att: farlig är inte = läskig.
Björnar är farliga, men inte läskiga.
Men ugglor! Fy fasen va läskiga de är!

Alltså, ugglor...
  • blinkar inte
  • kan vrida huvudet ett helt varv (FREAAAKY)
  • iaktar allt, tyst som en... nånting tyst... typ en lampa. Lampor är tysta, ooootrooooligt tysta. Helt sjukt va tysta de är.
  • överraskar sitt byte och är assnabb (när de överraskar låter det typ: BAM)
  • har gula ögon, eller en del har det iallafall
  • låter skitläskigt (HOOOO HOOOO, jag menar, vafan? Scary sound, på riktigt)
Är det något djur som jag absolut inte skulle vilja stöta på i skogen så är det en uggla.
Att höra deras hoande är inte så jätteläskigt, men skulle jag se den samtidigt så skulle jag troligen skita ner mig.

Förresten, vad är grejen med att en bra svensk artist, samt en dålig, har gjort ugglan till en del av sitt artistnamn?
Ugglan måste besitta någon slags hjärnkontrollskraft...
FY FAAAAN VA LÄSKIGT.
I totally rest my case.


Vad är det den vill mig? Döda mig? Äta upp mig? Picka mig i småbitar?
DETTA DJUR ÄR ONDSKAN SJÄLV, DET SER DU VÄL!?

Mi,. Mel.. Merrrrr,...? Merissa.

På allmän begäran (läs: Merissas begäran) kommer här nu ett inlägg helt tillägnat den där lille saten Merissa.

Jag kan väl börja med att be om ursäkt, "den lille saten" var väl kanske inte det snällaste jag kunde ha skrivit. Det absolut snällaste alternativet är väl "den där kortväxta galningen".
Nej, men på riktigt nu då.
Merissa, du vet att jag gillar dig.
Och jag säger förlåt för allt ont jag gjort dig under den tid vi känt varandra, vilket är ganska mycket.
Kränk efter kränk.
Du är vår lilla (nu kom det där ordet igen, lilla) skrattportal.
Vill man få sig ett gott skratt så är det bara att lyssna på dig i några minuter.
Hur du än väljer att ta det där som skrevs ovan, så kan jag säga att det skrevs med kärlek.
Jag talar för alla schwamisar när jag säger att du är helt underbar och att vi älskar dig.

Jag ber återigen om ursäkt, denna gången för att jag inte skriver någon dikt, men jag pallar inte (äpplen).

...

Läste nyss igenom vad jag kladdat ner (om det uttrycket nu är tillåtet när man skriver på en dator har jag inte en aning om. För man kladdar ju inte på datorn i samma bemärkelse som man kladdar på ett papper. Och nej, inte 'kladdar' som i antastar. Varför skulle jag vilja antasta ett papper?) och såg att det var smörigt och konstigt och verkligen inte någonting som jag skulle skriva i vanliga fall.
Jag har ansträngt mig, så jag hoppas att du är nöjd nu, Little Bus.

ImprovEverywhere

Här kommer två helt underbara klipp, för jag har inte så mycket att säga idag.
Så, varsågoda och njut! :D






New Faaaace & book. Plastic surgery and a library

Okej lads! Nu har jag också nya facebook.
And I'm telling you - It's not that bad!
Jag gillar det faktiskt.

sluta nu att klaga.
Sluta vara så konservativa.
Sluta gnälla över att ni inte hittar startsidan. (MERISSA. Aka: The Bus)
Och för guds skull, sluta gå med i grupper som heter: Vi vill ha gamla facebook tillbaka! Eller liknande.

Nu har jag sagt till er vad ni ska sluta upp med, dagens läxa.
Gokväll.

Simone Tillström

Jag vill börja med att tacka för det, erhm, "fina" inlägget. Simones Blogg
Tack, min vän.

Här kommer en dikt för att hedra din återkomst till oss:

Kommer du ihåg när jag räddade ditt liv?
Jag upptäckte en räka och sade Stopp!
Om du ätit den skulle du ha fått HIV
Och i hjärtat en propp.
Jag offrade mig för din skull
det är sånt vänner gör.
Och om du vill åka någonstans men är för full
så ställer jag gladeligen upp som chaufför
.

Yo, kids

SATAN I GATAN, nu börjar jag bli till åren!

Sant, mycket sant.
Jag är för fasiken hur gammal som helst nu.
Folk har sagt grattis hela dagen, gratulerat mig för att jag blivit gammal.
Egentligen, ganska dumt.
Grattis, ännu ett år närmare att bli en seg, äcklig gammal tant med rullator. (No offense, rullatordamer.)
En sång sjöngs. Lite sådär havhjärtat, så som det alltid har varit och alltid kommer att vara när klasskamrater sjunger för en.
Ingen bryr sig egentligen om när någon fyller år.
Vafasen, jag bryr mig knappt.
Presenter är kul. Och absolut nödvändiga för att födelsedagen ska spela någon roll.
Visst spelar just denna födelsedag roll, då jag blivit 18.
Med 18 kommer så mycket viktiga grejer.
Men resten sen?
Vad är egentligen grejen med att bli 19? 20?

Äsch, vad jag låter deppig. Jag slutar med det snart,.. typ,... Nu.

När jag kom hem idag var katten borta.
Vilket är konstigt, då det är en töntig innekatt.
Hon hittades sen under en soffa.
Där hade hon gömt sig, men vi vet inte varför.
Sedan märkte vi att hon var livrädd när hon gick i hallen.
Och ja, det syntes, otroligt väl faktiskt.
Hon kollade omkring sig med uppspärrade ögon, gick lågt med kroppen och hade öronen på helspänn.
Vi antog att någonting måste ha skrämt henne under dagen, men vad?
Den andra katten var som vanligt, sprang omkring och dampade.
Min och mammas teori: Spöken.
Jag är fruktansvärt spökrädd, och det på riktigt.
Så jag hoppas att min lillebror, som förövrigt borde vara hemma snart, har svaret på detta mysterium.
Om inte, så sover jag fan med tänd lampa inatt.

Ha de gött, ungdomar! / Gamle fjanten

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0