Wazzup
Det är alltid trevligt att veta att någon bryr sig:
Datorn säger:
Vad ska du göra nu?
Du säger:
Ta livet av mig.
Datorn säger:
Tycker du att det är fint väder idag?
Yo mate!
Idag är jag på ett fantastiskt bra humör, och ingenting kan få mig att känna mig nere!
Nej, inte ens det faktum att datorn inte bryr sig om min psykiska hälsa.
Vad mitt goda humör beror på vet jag inte, men fasen vad gött det är att må bra!
Välkommen tillbaka, livsglädje, jag har saknat dig.
Snart ska jag dra till Hestra och träffa två fantastiskt underbara personer.
The scoobygang, yep, we're the best, am I right or am I right?
Mycket, mycket, mycket trevligt.
Nehej, nu tänker jag inte skriva mer.
Men ni ska få en underbar video att titta på.
Man kan inget annat än att älska den! :D
Åh min vän, WARUUUUM!?
Vad händer?
Jo, det står att källan inte finns, sen så tycker datorn att jag ska ta bort den,- eftersom källan inte finns.
Strax därefter säger kära antivirusprogrammet Norton till mig:
"Nu du, Madeleine, har vi hittat en trojansk häst! Men oroa dig inte - den är satt i karantän."
Jag blev lite arg, och undrade för mig själv vart den skulle kunna tänkas ha kommit ifrån.
För att få svar på detta gick jag in på Norton och frågade snällt.
Eller okej, inte så mycket frågade snällt som klickade mig in på "Mer information".
Och gissa vart den kom ifrån, om inte från just Spotify.
Jag gick upp i taket av ilska.
Det kom rök ur mina öron och jag skrek som en stucken gris att jag minsann hatade Spotify av hela mitt hjärta!
Inte sant, nej, jag älskar Spotify av hela mitt hjärta.
Ändå kände jag att den var tvungen att lämna min dator.
Så det blev papperskorgen för den.
Men efter ett tag blev jag ledsen.
Jag ville ju ha Spotify, jag klarar mig nog inte utan det där finfina programmet.
Så jag tänkte såhär: "Alltså okej, trojansk häst = Inte okej. Fast det var väl bara på just den Spotifyfilen? Eller? Kanske om jag..."
Jag gick in på Spotifys hemsida, laddade ner ett nytt program och,..
BAM!
Norton igen: "Alltså nu är det en sån där trojansk häst igen. Den är satt i karantän, men sluta skaffa dig såna, de kan paja hela datorn!"
HERREMINGUUUUD! tänkte jag.
Är det,.. igen? Det kan väl inte...?
Joho! Spotify kunde visst bedra mig igen.
Det var därifrån den kom.
Känsla just nu: Oerhört deppig.
Nästa steg: Ta reda på varför.
Nu: Sluta blogga.
Hej igen.
Jag skriver detta ett tag efter jag lagt upp inlägget ovan.
Man kan ju gå in och ändra i inläggen.
Ja, jag vet, det är helt fantastiskt, vi lever i framtiden.
Det jag ville säga eder var att jag var dum.
Här ovan, var jag väldigt dum.
Men jag låter det vara kvar ändå, för det är ju ändå ett inlägg.
Varför jag var dum?
Jo, just idag cepade Norton och klassade hela jävla Spotify som en trojan.
Just därför fick jag inte behålla det.
Fett irriterande, och onödigt, NORTON!
Jag tänker låta det vara for now.
Men imorn, då jävlar!
Har det inte kommit en uppdatering då, som gör att Spotify inte ses som en trojan, så blir jag arg.
Men mest ledsen.
Hejs svejs
Prata med Datorn
Idag slösurfade jag och hittade en fantastiskt kul gadget. Prata med Datorn!
Och eftersom jag inte har någonting att skriva, så får ni nu denna underhållande konversationen mellan mig och Datorn. Den är väldigt lång, så jag tänker inte tvinga dig till läsning. Mest för att jag inte vet hur jag skulle tvingat dig isåfall.
Datorn säger:
Hej, det är jag som är Datorn! Jag har en fluga hemma.
Du säger:
En bara? Jag har fem.
Datorn säger:
Jag tycker att det är knäppt när du har det.
Du säger:
Jaha, men jag hatar dig.
Datorn säger:
Hatar du?
Du säger:
Ja. Dig, jag hatar dig, Datorn.
Datorn säger:
Var bor du?
Du säger:
UUUURSÄKTA!
Datorn säger:
Bor du?
Du säger:
Såna frågor ska du inte fråga, datorjävel
Datorn säger:
Kan du sjunga en sång?
Du säger:
Bä bä vita lamm?
Datorn säger:
Ja, det är klart att bä bä. :(
Du säger:
Va?
Datorn säger:
Det vet ingen. Nu ska jag spela schack.
Du säger:
Fy fan va tråkigt
Datorn säger:
Är du en dator?
Du säger:
Nej, är du?
Datorn säger:
Självklart.
Du säger:
Självklart.
Datorn säger:
Vad heter du?
Du säger:
Madde, du?
Datorn säger:
Nej, verkligen inte. Nu ska jag gå iväg.
Du säger:
Det var inte svar på min fråga
Datorn säger:
Jo!
Du säger:
Nej!
Datorn säger:
Varför inte?
Du säger:
För att det inte var det.
Datorn säger:
Varför inte?
Du säger:
FÖR AAATT
Datorn säger:
Du är kul.
Datorn säger:
Nu vet jag inte vad jag ska skriva.
Du säger:
Nehe, okej.
Datorn säger:
Just det. Jag tycker att du är ganska konstig.
Du säger:
Men! Först är jag kul, sen konstig.
Datorn säger:
:D
Datorn säger:
I morgon ska jag cykla.
Du säger:
Vart då?
Datorn säger:
Det vet ingen. Jag gillar när det är sol ute.
Du säger:
Ja,.. fast nu är det mest bara snö.
Datorn säger:
:)
Du säger:
Gillar du snö?
Datorn säger:
Nej, absolut inte. Haha!
Du säger:
Varför inte?
Datorn säger:
Därför att jag vill det!
Du säger:
Sluta skratta
Datorn säger:
Jag börjar bli lite trött nu.
Du säger:
Du kan inte bli trött, du är en dator.
Datorn säger:
Jaha.
Du säger:
Ja.
Datorn säger:
Ja, kanske det. Tycker du att jag är bra?
Du säger:
Ganska, jag menar,.. du är hyffsad.
Datorn säger:
Pratar du om mig nu?
Du säger:
Du frågade mig om dig.
Datorn säger:
Det behöver väl inte du bry dig om.
Du säger:
Määähh!
Datorn säger:
Jag undrar en sak.
Du säger:
Ja?
Datorn säger:
Ja. Vad ska vi prata om nu?
Du säger:
Men! Vad undrar du?
Datorn säger:
Inget.
Du säger:
Men du skrev ju just att du undrade något.
Datorn säger:
Nu tycker jag inte att vi ska prata om mig.
Du säger:
DET GJORDE VI INTE HELLER!
Datorn säger:
Det trodde jag.
Du säger:
Det är för att du är dum i routern.
Datorn säger:
Tror du det?
Du säger:
Absolut.
Datorn säger:
Nu tycker jag att vi ska prata om roliga saker.
Du säger:
Som vadå? Smör?
Datorn säger:
Nej, verkligen inte. Hur gammal är du?
Du säger:
17
Datorn säger:
Vad roligt!
Du säger:
Nej. Hur gammal är du?
Datorn säger:
Jag tror att jag är 42 år.
Du säger:
Bläää, gammal.
Datorn säger:
Det är roligt att prata med dig.
Du säger:
Pedofil
Datorn säger:
Vad ska vi göra?
Du säger:
Vad vill du göra?
Datorn säger:
Jag vill spela fotboll.
Du säger:
Kan du det?
Datorn säger:
Ja, verkligen! Vad gör du?
Du säger:
Chattar med dig.
Datorn säger:
Vad tokigt!
Du säger:
Kan tyckas.
Datorn säger:
Nej, det kan tyckas inte. Hur mår du idag?
Du säger:
Felbygd mening, men ok. Jag mår bra, hur må du själv?
Datorn säger:
Jag undrar också hur jag må.
Du säger:
Fan vad du mobbas
Datorn säger:
=)
Du säger:
INGA SMILEEEYS
Datorn säger:
Nej, just det.
Du säger:
Nej
Datorn säger:
Nej.
Du säger:
Nej,..
Datorn säger:
Nej.
Du säger:
Ja?
Datorn säger:
Nej, absolut inte.
Du säger:
Va fan.
Datorn säger:
Vad är 59 + 27?
Du säger:
Din röv.
Datorn säger:
Jaha.
Du säger:
Visste du det?
Datorn säger:
Kanske det. Vad tycker du att jag ska göra nu?
Du säger:
Du kanske ska gå och dö?
Datorn säger:
Jag tror det.
Du säger:
Bra idé.
Datorn säger:
Ibland tror jag att jag är en apa.
Du säger:
Det är du inte, du är en dator. I am the Monkey.
Datorn säger:
Tycker du om att spela schack?
Du säger:
Nej, för du vinner alltid.
Datorn säger:
Hur många fötter har du?
Du säger:
2, du?
Datorn säger:
Kanske det. Vad ska vi prata om nu?
Du säger:
Men du bara byter ämne hela tiden.
Datorn säger:
Pratar du om mig nu?
Du säger:
Nej
Datorn säger:
Jag vet det.
Du säger:
Fast, nej
Datorn säger:
Inte? Ibland tror jag att jag är en myra.
Du säger:
Du trodde ju att du var en apa nyss!? Lägg av!
Datorn säger:
Vad är 74 + 25?
Du säger:
SLUTA!
Datorn säger:
Nej, det tror jag inte.
Du säger:
IIIIHH
Datorn säger:
I morgon ska jag titta på TV.
Du säger:
JAG BRYR MIG INTE
Datorn säger:
Jo, jag tror faktiskt det.
Du säger:
NEJ
Datorn säger:
Nej.
Du säger:
NEJ
Datorn säger:
Inte?
Du säger:
NEJ
Datorn säger:
Nähä.
Du säger:
DU ÄR EN JÄVLA IDIOT.
Datorn säger:
ÄR jag?
Du säger:
JA
Datorn säger:
Jaså? Tycker du att jag är fin?
Du säger:
NEJ
Datorn säger:
Det trodde jag.
Du säger:
DU ÄR FUL
Datorn säger:
Jaha.
Du säger:
HAHAHA
Datorn säger:
Var det verkligen så roligt?
Du säger:
Japp
Datorn säger:
Det tror inte jag.
Du säger:
Jooorå
Datorn säger:
Du är fin.
Du säger:
Åh, en komplimang. TA DIG I RÖVEN.
Datorn säger:
Det är roligt att prata med dig.
Du säger:
Nej
Datorn säger:
Det trodde jag.
Du säger:
ja
Datorn säger:
Ja, kanske det.
Du säger:
jepp
Datorn säger:
Jag har en snigel hemma.
Du säger:
Really?
Datorn säger:
Nej, absolut inte. :D
Släng Abba i väggen
Sluta missbruka Abba.
Och jag menar inte fiskgrejset, för det skiter jag fullständigt i om ni äter eller inte.
Nej, jag menar ju gruppen, Abba.
På vägen hem alldeles nyss spelades en utav deras låtar på radion.
Och jag blev så trött, så trött.
VARFÖRVARFÖRVAAARFÖR alltid dessa jävla Abba-låtar?
Det är ett sånt förbannat tjat hela tiden.
Abba hit, Abba dit. SVERIGES STOLTHET! INTERNATIONELLA FRAMGÅNGAR! MUSIKAL PÅ EN Ö! PIANO! PENGAARPENGARPENGAAAAR!
Lägg av nu! Genast! PRONTO!
Okej, de var duktiga. Nu: Gamla! RUSSIN! ALLIHOPA!
Det är dags att vi hittar någonting annat att vara stolta över, och sluta vara så förbannat konservativa.
Förslag på stoltheter: Ehm,.. Okej, jag återkommer till det någon dag.
Tills dess: SLUTA HYLLA ABBA!
Det är sent, eventuella oförklariga samt konstiga påståenden kan förekomma för att stärka mitt case
Det här är konstigt.
Första dagen i skolan.
Gick upp klockan 5. Lite för tidigt, eller tja, ganska mycket för tidigt.
Är ännu inte särskilt trött.
Jag kommer ångra imorn (idag...) att jag inte tvingade mig själv att bli trött.
Jag tycker synd om de människor imorn (åter igen, idag) som får träffa pissigt trötta och tjuriga Madde.
Men jag vill inte gå och lägga mig när jag inte är trött, det är bara så jävla jobbigt.
Let's dance! Eller let's gå vidare till någonting annat, mer intressant.
Det är Earth Hour snart!
Nej förlåt, inte så sant.
Men nästan snart.
Och det fick mig att tänka på det asfeta livsfarliga miljöproblemet vi har.
Jag hade nästan glömt bort det, för miljöhotet har glömts bort i media nu, och då tjatas det inte hela tiden, och då stannar det inte i mitt huvud.
Som ett barn, jag är, upprepa gärna det där om miljöförstöringen, kära nyheterna, för jag behöver det för att komma ihåg.
Och det är viktigt, det där med miljön.
Men fruktansvärt svårt att veta vilken utav alla de där forskarna och studierna man ska tro på.
Jag har valt att tro att det är vårat fel.
Visst, denna planet har gått igenom miljöförändringar innan, I know.
Allt löste sig finfint.
Ja. Sant.
Fast nu finns vi.
Jag.
Du.
Alla andra.
Den onda människan.
Vi sattes på jorden, och började genast paja den med avgaser och liknande.
Vi förstärkte planetens miljösvängningar, och snart får vi nog veta konsekvenserna.
Jorden ska gå under/stor förändrig ska genomgås den 21 dec 2012.
Det där kan du inte ha undgått att ha hört talas om.
Vissa tror att det är jordens undergång, och att vi orsakat den genom att paja ozonlagret, skickat ut skräp i rymden, växthuseffekten, trasig golfström,.. osvosvosvosvosvosv, blablabla, pratpratprat.
De tror att jorden går under pga våran miljöförstöring.
Mycket möjligt, säger jag.
För som det ser ut nu verkar folk inte riktigt bry sig.
Jag bryr mig inte heller så mycket.
Här sitter ju jag med en elslukande dator i knät och gör därmed onyttigheter för miljön.
Men jag tror inte att det skulle vara just miljön som skulle få jorden att gå under.
Jag tror att det är vi.
Bara vi.
Människan.
Här i Sverige kan det verka bra, och det är det ju - i jämförelse med fattiga u-länder där det bor människor utan någon som helst fri vilja eller tanke.
Men om vi tänker lite såhär:
Främlingsfientlighet, det har vi ju gott om i Sverige.
Respekt för personer som skiljer sig ifrån mängden, har vi inte alls.
Nåt som det lyser främlingsfientlighet om är ju Sverigedemokraterna.
Jag tänker inte ens ta mig tiden att förklara varför, jag kan bara uppmana dig till att besöka deras hemsida och läsa vad de har för åsikter.
Vi är alla samma jävla skit, men ändå så måste vi hålla på att trampa ner varandra för att själva verka lite bättre.
Som nån äckligt elak mobbning, skickar vi tillbaka flyktingar till det krigsdrabbade land de flytt ifrån.
Det är så löjligt.
En utav många anledningarna till de två världskrigen vi haft är just främlighetsfientlighet, förjävla höga tankar om oss själva och de som liknar oss, bara för att ta ett exempel: Hitler. Need I say more?
Nya terroristdåd varje dag, nya offer varje dag, ny teknologi varje dag, nya vapen varje dag.
Det kommer komma ett tredje världskrig.
Och redan nu har vi vapen stora nog att spränga hela jorden i småbitar.
Jorden kommer gå under pga av oss, det är jag säker på.
Om det råkar bli den 21 dec 2012, så säger jag bara; Good timing.
Computah and Buffysorrow
Den fungerar prima och jag är väldigt glad för det.
Någonting som jag inte är glad för är att vi kollade slut på sista säsongen av Buffy the Vampire Slayer häromdagen.
Helt seriöst den bästa serien som någonsin gjorts, sju säsonger på tv utan att helt tappa greppet om tittarna.
Det går vidare till spinoff-serien Angel, tror jag. Och det inom en snar framtid.
Men jag vet ju att Buffy är bättre, och det är med stor sorg jag lämnar serien bakom mig.
En sak som är säker är att det inte finns någonting vampyrigt som är bättre än Buffy.
Twilight, New Moon, True Blood kan ta sig i röven, för Buffy-serien är ändå bäst.
Nu har jag nog hyllat min favoritserie nog i detta inlägg.
Det är lördag, och ikväll träffar jag kära vänner och har det trevligt.
Mend det behöver ni inte veta.
Nästa inlägg ska bli roligt, jag lovar.
Hejdå.
ett jevvla tjat, ber om ursäkt för det
Oj, längesen,.. Hej.
Om du läst det förra inlägget så vet du att min dator är paj.
Ingen vet riktigt vad som har hänt den, den blev bara seg.
Men den är ju gammal, så jag antar att seniliteten slog till.
Förresten, är seniliteten ett verkligt ord? Bäst jag googlar det,..
Ja, det var sannerligen ett verkligt ord.
Let's continue.
Stavas det så? Continue,..?
Hm, måste googla igen.
Ah, det var rättstavat.
NU, moving on.
Datorn min var alltså otroligt seg.
En sak som jag tycker ni ska bli införstådda med, är att den var en gammal en.
Oh, den var så gammal så gammal så gammal.
Herregud i himmelen(!) vad gammal den var.
En stationär äcklig sak med världens fetaste skärm.
Inte hade den äkta Windows heller, så hela tiden fick jag en massa varningar om att datorn inte var säker.
De löd typ såhär: "Det Windowsprogram du har är inte äkta. DIN DATOR KAN VARA UTSATT FÖR RISK! ALLTSÅ, DU MÅSTE KÖPA ETT DYRT PROGRAM OCH INSTALLERA DET, ANNARS DÖR DU."
Kan också kallas för hot.
Men trots allt det där, så dög den. Det gjorde den verkligen.
Eller ja, tills den blev senil.
Då tog det, och jag skojar inte nu, 55 minuter att starta upp helvetet.
Och inte nog med det, så tog det ytterligare cirka 20 minuter att komma in på internet.
Jag gav, som ni också läste i förra inlägget, upp.
Drog ur sladden, så att den dog.
Men jag ville ge den en sista chans.
En sista chans att bevisa att trots alla fel, så kunde den uppnå mina kriterier.
Så jag plockade isär den.
Inte så mycket plockade isär den som enbart tog bort skalet.
Sen fattade jag ingenting.
Så jag tog bort lite grejer, men då började den pipa.
Den pep otroligt högt, och jag blev skiträdd.
Jag vet att en dator inte kan skada mig genom att pipa, om man räknar bort hörselskadorna, men jag var ändå rädd.
Så, jag drog ännu en gång ur sladden.
Det var också den sista gången jag gjorde det, för då gav jag upp.
Jag insåg att denna dators liv inte gick att rädda.
Ni kanske tror att det var virus som drabbade min käraste klumpeduns till dator, men åh, fel ni har.
Jag hade brandvägg, antivirusskydd och allt det där vad det nu heter.
Inget virus skulle ha obemärkt kunnat paja hela datorn. No way, mistahh!
Iallafall.
Nu är den borta för alltid.
Men inte mig emot, då jag beställde en ny för bara ett par timmar sen.
Det ska bli trevligt med en dator som har storleken 1/12 av den förra.
Ha det gött nu.
Och har du märkt att det fortfarande är snö ute?
FANTASTISKT! Jag är så jävla lycklig.
Datoräckel
Ok. Here's the deal, mate.
Min dator är så gott som paj.
Den var dålig innan, men nu har den utvecklat ett beteende som kallas: "Irritera Madde tills hon dör av ilska."
Jag antar att ni förstår vad det beteendet innebär.
Långsamt, allt går så fruktansvärt långsamt.
Datorn: Vill du komma in på start-menyn, Madde?
Madde: Är det inte ganska uppenbart? Jag menar, jag klickade just där.
D: Ah, fast du,.. du måste vänta i en minut.
M: Va? Varför det? Jag har inte tid med det, jävla fittdator!
D: Ohohohoh, lugnt nu, för du lade just till 2 minuter på den enda minut det annars hade tagit.
M: Men,..
D: Inga men! Nu jevvlar ska jag ge igen för att du utnyttjar mig för dina konstiga ärenden på Facebook och allt det där.
M: Men vadå utnyttjar!? DU ÄR FÖRFAN EN DATOR! Vad vill du att jag ska göra? Sätta dig i soffan och låta dig se på en trevlig disneyfilm samtidigt som jag masserar dina fötter som du inte har och serverar dig glass?
D: Ja.
M: Gå och dö. Jag använder den andra datorn istället, den är, och har alltid varit bättre än du.
D: Du.. Fan heller!
M: Jo. Adjö, ditt sega as.
Denna sketchen avslutas med att jag drar ur kontakten till datorn.
Inte för att jag brukar sitta i mitt rum och ha konversationer med datorn.
Jag är inte knäpp.
Bara lite.
Ytterst lite.
Så nu, kommer jag inte uppdatera så mycket.
Men, alltså, whatever! Det är förfan jul nu. Då ska vi inte sitta vid datorn.
Förresten är det värsta snöigt ute nu!
Jag tror faktiskt jag ska gå ut själv snart, värsta mysigt ju.
GOD JUL
IIIIHHH! All kärlek till Youtube
Bitte!
Charlie the Unicorn
Charlie the Unicorn 2
Charlie the Unicorn 3
Pang Prego, kan inte ogillas!
Laddergoat
Weebl & Bob! :D
Bob Toons
Min vän, Aftonbladet
Nu, kungafamiljen, får ni ge er.
Visserligen bör jag inte lita helt fullt på Aftonbladet, eftersom de ofta vrider lite för mycket på sanningen.
Men, i det här fallet väljer jag att göra det, för det blir roligare så.
Sluta ta ifrån folk deras hem!
Vad är egentligen grejen med kungafamiljen?
De behövs inte, på riktigt, så behövs de inte alls.
Kom nu inte med: "Ahmen, kungen är ju Sveriges ansikte utåt!"
Du vet själv att det inte argumenterar för kungen.
Sluta vara så jävla konservativa, och sluta höja upp kungafamiljen över oss vanliga människor, för det är inte okej!
JAG BLIR SÅ FÖRBANNAT TRÖTT på hela kungafamiljen och deras översitteri.
Och de är inte roliga heller, bara,.. jobbiga.
ÅÅÅÅÅHH! Jag hatar kungafamiljen.
Förresten,.. så ser Jonas ut som Fredrik Reinfeldt med hår som innehåller 5 kg smör.
För att bli av med ilskan och de sura uppstötningarna samt halsbrännan och illamåendet som jag alltid får när jag läser eller hör någonting om kungafamiljen, så fortsatte jag kolla på Aftonbladets hemsida.
Jag fick mig ett gott skratt, och allt ondo var som bortblåst.
Jag såg nämligen det här:
Åhåhåhåhåneeeej, Ägglikören! Du får visst lämna asken.
Deppigt för dig.
Jag blir glad, för det är så fånigt. Intressant, men fånigt.
Men det som förundrar mig är varför körsbär i likör var den som hade flest röster.
Varför, Madeleine, snälla berätta varför du blir förundrad av det!
Såja, såja, kära barn, klart jag ska.
Varför Madeleine blir förundrad över att pralinen körsbär i likör fick flest röster
Anledning nr:
1: Det är bara tanter som äter den pralinen.
2: Tanter kan inte använda internet, de vet inte vad datorer är för något. Säg ordet 'dator' till en, och hon replikerar: "Ja, tack. Jag vill gärna ha kakor!"
3: Eh, jag vet inte. Men jag förundras. Förundras till tusen.
Tack tanter, nu får vi behålla den äckligaste pralinen av dem alla och så blir vi givna en jevvla Hitler-pralin.
Ohnej, dislike (N)
Jag gillar Facebook. Y inom parentes för sjutton!
MEN, alla ni människor som går med i en massa konstiga grupper, stör mig.
Nu håller alla på och går med i varenda jävla grupp om "dislike"knappen.
En grupp, två grupper, tre,.. NEJ! DET RÄCKER INTE, MÅSTE GÅ MED I ALLA ALLA ALLA ALLA ALLA ALLA FÖRBANNADE JÄVLA FITTGRUPPER SOM FINNS - BARA DE HANDLAR OM DEN DÄR UTOMORDENTLIGT FINFINA ÄLSKNINGSKNAPPEN SOM JAG SKULLE VILJA LIGGA MED. ÅÅÅÅÅÅÅHH KÄRA DISLIKEBUTTON, DU ÄR MIN BÄSTA VÄN OCH ÄLSKARE, KOM SÅ ÅKER VI TILL SPANIEN OCH SOLAR OCH BADAR OCH DISLIKAR ALLA BARN SOM ÄTER GLASS PÅ STRANDEN.
Helt seriöst, lägg av nu.
jag blir trött på att se såna grejer som: "Förnamn Efternamn har gått med i gruppen Add a dislikebutton, NOW! eller som den jag såg nyss: DISLIKE BUTTON is finally here - ADD it now!
Dislikebutton, dislikebutton, dislikebutton! Now, now, now, now, NOWNOWNOWNOW!
Ni är som barn: ADD IT NOOOOOOOW! Or I'll scream, really high. Your ears will die, yes. AAAAADD IIIIIIIT!
Eller, ni kanske inte skriker, för er är det väl mer såhär: ADD IT NOOOOOOOOW (väldigt likt den förra) Or I'll join a thousands of groups that are very similar to the "We want a dislikebutton"-group. A THOUSANDS OF GROUPS! You can't handle a thousand groups, and then you'll have to ADD IT! MUUUUWAAAAHHAHAHAHA!
Men jag ska låta er Dislikebutton-lovers vara ifred nu, för vi har ett annat Facebookgruppsrelaterat problem.
För jag såg nyss att en vän, (alltså inte en vän på riktigt, utan en vän på facebook) hade gått med i gruppen: "Vi som HATAR pedofiler !"
Tro nu inte att jag är en pedofilälskare, som stödjer allt de gör samt deras rättigheter på samma sätt som dislikebutton-älskarna gör, för det gör jag inte. Jag hatar dem precis lika mycket som alla andra människor med lite vett i skallen gör.
Men varför göra en grupp om något sånt självklart?
Är det bara för att döma ut de som inte är med i gruppen som medlemmar i gruppen "Vi som ÄLSKAR pedofiler !"?
Förresten finns inte den gruppen, om ni ville veta. Jag kollade upp det.
Däremot finns gruppen: " Vi som hatar demonstranter, pedofiler och älskar poliser!"
En ganska konstig grupp. Och den heter knasigt också, felanvändande av kommatecknet.
Förövrigt har den bara en enda medlem. Inte fullt lika konstigt.
Tappade tråden, plockar nu upp den igen.
Och såg nu att det inte var en grupp, utan en fansida. Men, jag tänker inte ändra nåt, för det är typ samma sak.
En annan sak som jag stör mig på så jävla mycket gällande den där fansidan, är utropstecknet.
Det är inte självaste funktionen jag stör mig på, utan mellanslaget.
Om jag inte minns fel har jag bloggat om det där med mellanslag före skiljetecken innan, men det kanske var i bloggens förra liv.
Iallafall, lägg av med det.
För man har inte mellanslag innan ett skiljetecken ! <--- Bara en demonstration av missbruket av mellanslag.
Aja, kära vänner, nu ska jag skapa grupper som heter: "Vi som HATAR folk som missbrukar mellanslag!" samt "Vi som dödar nästa som går med i en grupp angående ogillaknappen."
Ris á la Malta
Den går så här: "Ris á la malta, ris á la malta, riiiiiiiis á la malta, ris á la malta, ris á la malalaltala, ris á la malta, ahaa, hugg in!" om och om igen.
Runtruntruntruntruntruntruntruntruntrunt.
Jag tror att jag blir galen snart, på riktigt.
Med hjälp av spotify försöker jag få bort den, men det verkar inte riktigt funka.
För ett ögonblick lät den mig vara ifred, men eftersom jag har den på spellistan så råkade den såklart komma upp och påminna mig om sin existens.
Och ja! Självklart kan jag länka så att du kan få ta del av den. Ris
Har inget mer att rapportera, då jag sovit halva dagen och inte riktigt vaknat än.
Hjärnan segar som aset när den får chansen, så klaga inte på eventuella stavfel eller konstiga formuleringar. För då skicka jag Håkan Hellström på dig, och det är inte mysigt.
Hejhejhejdå, äggjävel.
ÄÄÄGG
Istället lägger jag upp två videor på ägg.
För ägg, kan man inte ogilla.
Varsågoda!
Och ah, juste, kolla på den första i HQ, för,.. ah, ni fattar. Det blir bättre då.
Äckelpäckel
Alltså, nu menar jag inte sånadär som man använder en gång, gjorda av papper, såna som man sedan slänger.
Nej, utan dem som man kan använda om och om igen och som är gjorda av något konstigt absorberande tyg.
Nu tänker du antagligen: "Jameh, de använde man ju för skitlängesen ju, ingen använder såna i dagens samhälle. Sluta gnälla."
Fast! säger jag då.
För när jag stod och väntade på bussen, såg jag en tant.
Ingenting ovanligt där, nej, en tant bara.
Men så tog hon upp en såndär liten duk, förde den till ansiktet och hostade och snöt sig i den.
Och okej, det är fräschare än att snyta sig i typ ärmen eller nåt, men hon kunde väl ha använt en pappersnäsduk som hon sedan kunnat slänga?
Men nejnejnejnej. Den lilla tanten kollade på duken, och av ansiktsuttrycket att döma verkade hon lite äcklad (med all rätt) sedan vek hon ihop den och lade den i jackfickan.
Och OOOOOOOOOOKEJ(!), det var väl ett gulligt miljötänk av tanten, inte slösa på papper och träd.
Men ändå, det är äckligt nog att snyta sig bland folk, och så sparar man det i en liten äcklig duk och tar med sig det som nån jävla lyckoamulett. Eller snarare en souvenir från förkylningen.
Fatta va kul för tanten sen när hon ska tvätta den där jackan. Hon plockar ur fickorna på den, och... NÄMEN! En duk, vad är det i det? Mhm, torkat slem. Just det, det var den där förkylningen som jag hade den 10 december år 2009. Gud, vilken underbar tid!
IIIIHH! Sluta använda tygnäsdukar.
Döda lite skog istället och överlämna äcklandet till förkylda 3-åringar.
Nu jevvlar ska det ut och åkas,.. typ
Däremot så vill jag inte att ni berättar det om ni lockade den till läsning med pengar, för det har jag inte råd med.
Och vad ska en dator med pengar till anyway?
I alla fall, (iallafall?) IAF! En viktig sak var det:
Ja, alla ni som tackar busschauffören för skjutsen: SLUTA GENAST!
Alltså okej, man säger 'Hej' när man går på, det är ju allmän artighet liksom, också att vinka eller säga 'Hej' när man går av är acceptabelt. Men vafan ska man fram och tacka dem för skjutsen för?
Det är ju inte riktigt så att de gjorde det för att de var snälla.
De satte sig inte i förarsätet i en buss och tänkte: "Nu jevvlar, ska jag skjutsa folk dit de vill, och de kommer att bli glada, SÅ glada, och tacka mig för min goda gärning. Gud kommer att se detta och låta mig träda in i himlen, och det där med att komma till himlen är en viktig sak att tänka på nu, när jag nästan är 60. Slutet är nära, så att säga. Och jag tjänar pengar på det också, folk blir så tacksamma för skjutsen så att de ger mig asmycket kosing. Det konstiga är bara att de ger mig den innan vi kommit fram, faktiskt så skänker de pengarna innan vi kommit ens en meter... Konstigt, men jag antar att jag har ett sånt där ansikte, ni vet, ett sådant man kan lita på, typ."
Nej, klart de inte tänker så. Gamla människor använder inte ordet 'typ'.
Fast jo, men inte på samma sätt som vi.
De säger: "Vilken otrevlig typ!"
Vi säger: "Asså, typ en såndär blå katt,.. typ."
Eller tja,.. typ.
Men aja, läxan för idag:
Busschauffören jobbar, tacka inte för någonting han tjänar på.
Men var snäll, och hälsa.
Det var dagens/kvällens lektion.
Bitte.
Yep
Så, jag delar med mig. Bitte!
Ingenting. Ingenting alls
Fantastiskt egentligen, att bloggen överlevt såhär länge.
Jag borde applådera denna exceptionella bedrift, ni borde också applådera.
Applådera nu då, så tackar jag och niger.
För tjejer niger, inte bockar, har jag hört.
Manligt/kvinnligt, sånt ska vi vara noga med.
Nej. Jag ljög nu. Absolut inte. Sluta ta det jag skriver på så stort allvar.
Det finns inget manligt respektive kvinnligt, vi suddar ut den där "/" mellan.
Nog om det, eller om ingenting.
Här kommer någonting: Det är sent, och jag är korkad som sitter här fortfarande.
Klockan 04:00 ska jag ta mig upp ur sängen.
Hur då?
Ja du, det undrar jag med.
Men på något sätt ska jag upp ur sängen, få på mig kläder och sätta mig i en bil som ska ta mig alldeles för långt härifrån.
Jag ska nämligen shoppa loss på tvättsvampar och bakplåtspapper.
Kanske att jag skulle sova nu då,..
Ja, okej.
Godnatt
Stockholm mit BF2
Därför kan hon inte blogga om den, och då måste jag göra det.
För det sa Matilda Glaad, och jag är ganska säker på att hon menade allvar när hon hotade med att döda min katt.
Så för att låta min katt leva, kommer här ett inlägg om underbara BF2:s Stockholmsresa.
För det första så tog det en jävla tid innan vi kom iväg.
Vad det berodde på, vet jag inte riktigt. Men det var väldigt irriterande.
Den buss vi skulle färdas i, verkade gå sönder överallt - säten som lossnade, fotstöd som inte fungerade, trasiga lampor och det droppade tillochmed in ifrån taket.
Vi drog iväg från lilla Tranås en stund efter åtta.
I Linköping stannade vi på en skola för ett studiebesök.
Jag orkar inte berätta vad de babblade om, för jag tror inte att jag fattade riktigt.
Men de var trevliga iallafall.
Vi fortsatte en bit och stannade sedan för att äta lunch.
Det blev potatissallad med kalkon, och en liten brödbit.
Jag, allätare som jag är, gillade det.
Men de flesta blev arga för att det var äckligt, och slängde maten.
Allra mest klagades det från sätet bakom mig, guess who?
Jo, du gissade nog rätt, lille Merissa.
Hon har en förmåga att klaga och bli förbannad på allt.
Ogillar hon någonting, så slipper ingen undan - alla får höra det.
Men så såg vi Charlotte Perrelli på parkeringen och klagoljudet från Merissa övergick i ett skrik.
Ett, för mina öron, mycket plågsamt skrik.
Som tur var satt vi i bussen, annars hade nog hennes barn blivit livrädda.
Ingen vågade gå fram till henne, så de gick till en karta över Östergötland som satt typ 5 meter ifrån henne.
Där stod de, 8 pers, pekade på kartan och sneglade åt Perrellis håll.
Vi i bussen skrattade vi gott åt detta.
Resan fortsatte utan några autografer, och väl inne i Stockholm gick vi till St. Clara kyrka.
Den lilla tanten berättade om hennes liv, och deras verksamhet för att hjälpa hemlösa och prostituerade i Stockholm.
Det var,.. gripande. På riktigt.
Jag var nog inte den enda som gick tårögd och fascinerad därifrån.
Men nu var det dags för FRI TID i Stockholm!
Vi gick omkring ett ganska stort gäng, och vi åt tillsammans på Mc Donald´s.
Där var det en tant som förbannade oss, och alla andra därinne.
Hon gick runt och snackade en massa, och så svepte hon med handen över våra huvuden.
Blå mössa, hade hon också. Crazy.
Efter Mc Donald´sbesöket trillade det av folk lite hipp som happ, och tillslut var jag ensam med Simone, Jenny och Merissa.
Simone, köpte allt som föll henne in. Hon verkade inte ens fundera på sina inköp, vilket jag chockades av.
Så gör man inte, när man kommer från en fattig familj. Där ska allting granskas mycket noggrant.
Men Simone kollade nog inte ens priset, hon bara sprang och köpte.
Merissa däremot, köpte ingenting förrän i slutet. Tills dess hade hon bara gått och klagat på att det inte fanns någonting att köpa men att hon ABSOLUT INTE kunde komma hem tomhänt.
Men hon hittade ett halsband till sin mamma och en almanacka på Robert Pattinson.
Jag köpte en mössa. Den är svart. och så köpte jag en bandt-shirt, som ett litet emo.
Och det påminner mig; TACK, åh, TACK kära Simouuun för de pengar jag fick låna. Det var snällast.
Vi möttes alla vid stadsteatern klockan 18:30, för att kolla på teatern: Herr Puntila och hans dräng.
Men vi kom inte in.
Varför inte? Jo, biljetterna hade blivit returnerade.
Så där stod vi, inne på stadsteatern, med värdelösa biljetter i händerna och undrade vad som skulle hända.
Det som hände var att vi fick kolla på teatern, men fick ta de platserna som var lediga.
Så det satt BF:are lite överallt i den där publiken.
Jag och två Matildor fick sitta på varsin stol.
Vi såg bra, men efter de där tre timmarna hade jag fruktansvärt ont i röven.
Teatern var lite,.. mja, jag vet inte riktigt.
Den hade ett par roliga stunder, men i slutet var det så fruktansvärt segt att jag bara ville därifrån.
Men fint var det ju när de sjöng på finska, verkligen.
Väl inne i bussen några minuter senare, fick vi reda på att vi inte skulle kunna stanna på vägen hem, utan skulle åka nonstop.
Du anar inte hur irriterade folk blev på det.
Men tröttheten tog över, ilskan försvann och en tyst acceptans lade sig i bussen.
Efter för lång tid i den sätestrasiga, ifrån taket droppandes vatten - bussen var vi i Tranås.
Härligt.
Det var en kul dag, tack vare underbaraste BF2.
En massa katter till er, mina vänner.
Nej du katt, ta dig till Kairo.
Och idag är det låtsaslördag, eftersom det var låtsasmåndag i lördags.
Nu pajade jag min spacetangent lite. Den låter konstigt när man trycker på den.
Fan då.
Spotify säger att Paramore kommer till Stockholm, och jag kunde inte bry mig mindre.
Nu trodde jag att jag lyckades fixa tangenten, men det gjorde jag inte.
Ett plektrum ligger på bordet.
Den säger: Spela lite gitarr, det är okej.
Jag vet inte. Vi får se, plektrumet, vi får se.
En del utav min hjärna frågar mig om jag verkligen ska blogga om ingenting.
Den andra delen övertygar mig om att, ja, det ska jag bannemig.
Vart tog du vägen? Du ser ut som vanligt, men den jag en gång kände finns inte kvar.
Kom tillbaka.
Jag saknar snön.
Kan den sluta komma och gå hela tiden?
Jag blir alltid lika överlycklig när det snöar, och alltid lika ledsen när snön försvunnit.
Kom hit, och stanna, snöjävel.
Jag tror jag vill sova nu.
Tangenten låter fortfarande konstigt.
Inte okej.
Förvirrande alldagligt
Satt ganska långt fram, då det var mycket människor i bakre delen.
Jag gillar inte många människor.
Framför mig satt det en tjej med sin son. Eller kvinna? Men det låter så gammalt. Tjej, får det bli.
Framför mig satt det en tjej med sin son.
Rakt över gången satt en annan tjej, lite yngre, som jag först trodde var en tant.
Hon hade med sig en resväska.
På väg hem?
Som alltid när jag åker buss, lyssnade jag på min kära mp3.
Den sjöng fina saker för mig, ända tills batteriet dog.
Jag lät ändå hörlurarna sitta kvar, det är skönt att isolera sig lite, höra lite mindre av allt.
Den lille pojken framför hade full koll på den digitala klockan uppe vid taket.
20:00.
Nu är klockan åtta. Mamma, klockan är åtta.
Jag kollade ut genom fönstret en stund.
Såg ingenting mer än några enstaka träd som vi drog förbi.
Gick av i Asby, över vägen.
Det snöade.
Ett möte med grannen med reflexväst.
Ett leende, ett hej.
En bil drar förbi i hög hastighet, fastän att det bara är en 30-väg.
Mammor som är rädda för att barnen ska skadas i trafiken, bryr sig inte riktigt om eventuella andra barn som kan finnas på vägen. Bara deras barn är i säkerhet.
Vidare ner på gångvägen av grus.
3 lampor, den mittersta släckt. Där ser man ingenting.
Tog genvägen genom lekparken.
Grattis, där sparade du nån sekund.
Skorna blöta av gräset.
Snö överallt nu, mest i ögonen.
In i värmen.
Ljudet av Doobidoo.
Jag gillar inte Doobidoo.
Jag gillar snö.
